Han va det vackraste jag någonsin sett. När han tittade på mig fladdrade hela magen, när han kysste mig svävade jag och när han höll om mig kände jag obeskrivlig trygghet. Han va mitt livs kärlek! Vi skrattade tillsammans, vi grät tillsammans, varenda minut ifrån varandra kändes som timmar. Nämnde jag att han va vackrast i världen? Vi va ett sånt par som alla tittar på och i smyg önskar att dom kunde vara. Jag va lycklig! Men säg den lycka som varar för evigt. De som känner mig vet att det finns mycket cancer i min omgivning och återigen skulle någon jag älskade högt bli drabbad. Mannen i mitt liv drabbades av cancer och gick bort efter bara 6 månader och sedan vaknade jag av mitt eget gråt. Det va alltså bara en dröm men inte ens i drömmarnas värld kan jag komma undan denna vidriga sjukdom. Min syster sa en gång: "dumma cancer, jag hoppas att du får cancer och dör!"