Efter jag hämtat Molla på dagis gick vi ner i stan och tittade på massa fina kläder men vi kom överens om att vinimte ville att pappa skulle slakta mamma så vi lyckades slita oss från klädbutikerna och la istället pengarna på leksaker, canvastavlor och massa färg och gav oss hem för att pyssla. 

Syns knappt men detta är 2 elefanter som håller snablar. 

När vi badat av oss all färg och städat upp köket placerade vi oss i soffan med vindruvor för att mysa till det lite extra. Gick sådääär. Efter 2 vindruvor sa Molla:  nanna och la kudden som täcke. 1/2 sekund senare sov hon. 

Att gå ner i vikt är faktiskt ganska enkelt. Jag har lärt mig den hårda vägen att äta och träna rätt för att gå ner på ett någorlunda hälsosamt sätt. 

För mig är det svåraste att gå upp i vikt. På ett hälsosamt sätt. 

Godis/chips/kakor och läsk dieten hade säkert hjälpt mig att gå upp 5-10 kilo men det är inte såna kilo jag vill ha. 

Dom kilona jag vill ha är muskel-kyckling och ris-stor rumpa kilo. Och här kommer problemet. 

Trots att detta är något jag själv vill så är det fruktansvärt ångestladdat. Så pass att jag tappat aptiten helt. En bra dag lyckas jag tvinga i mig 3 mål om dagen. Att jag inte tränar pga av halsfluss gör ju inte saken bättre. När jag tränar får jag automatiskt mer aptit och kan därför äta mer men just nu är det svårt att trycka i dig mat när man varken är sugen eller hungrig. 

Men nästa vecka får jag börja träna igen och då jäklar. 

Då är det ingen smal bikini kropp utan en vältränad kurvig kropp som är målet! 

Beach 2014 här kommer jag! ✌️

Nu vill jag däremot se ut på ett helt annat sätt eller ja så annorlunda är det inte eftersom jag fortfarande vill vara smal men jag vill vara smal med muskler. Och det mina vänner är inte så jäkla lätt. 

Eftersom att jag vill ha ännu mer muskler men knappt har nått att bygga på så ska denne fd bulemitikern försöka gå upp ett par kilo. Fattar ni hur svårt det är? 

Dels måste jag tysta de inre demonerna och dels måste jag äta som en häst för att hamna på plus i kaloriintaget. Och det ska inte bara ätas det ska samtidigt vara bra mat. 

Det ska bli kul att se vad som händer och om det ens går men samtidigt är jag lite halvrädd. 

Vikten ligger just nu på 61,2 kilo. 

Gick sådär! 

Halv 7 vaknade rumpungen och tyckte det va dags att fånga dagen. Det tog emot så in i bängen kan jag berätta. Men upp kom vi och efter att ha dragit fötterna efter oss kom vi även ut på en runda och Gud vilket skönt väder. Älskar att kunna knäppa upp jackan och känna värmen. 

Våren är mer än välkommen. ☀️ 

Jag tänkte bjuda på det nu fast istället för att skryta om min underbara dotter 

(dont worry, det kommer!) 

så tänkte jag skryta lite om hennes pappa. Min älskade sambo, min själsfrände och halva mitt hjärta. 

Detta trodde jag inte för 2 år sen. Inte ens för 1 år sen men idag kan jag inte tänka mig att gå en dag utan Daniel vid min sida. Jag vill att hans onormalt höga snarkningar ska störa min nattsömn för alltid. 

Daniel är den typen av pojkvän som sätter på min rumpvärme i bilen så fort det är kallt ute, killen som ställer mina skor i form av ett hjärta. Lämnar enkla men ack så söta lappar i min träningsväska. Varje morgon står min havregrynsgröt redo så att jag bara kan ställa in den i micron. Ja men ni hör (läser) ju hur fantastisk han är. 

Och han är inte bara världens vackraste sambo han är även en så nära perfekt pappa det bara går. Han är precis den typen av pappa som jag alltid drömt om att ha till mina barn. Otroligt kärleksfull och lekfull. 

Som sagt: detta trodde jag aldrig men jag är så glad att ingen av oss gav upp och att vi båda vågade ge detta en andra chans för just nu lever jag i en dröm och allt tack vare min underbara familj ❤️