Nu ger jag snart upp! Varför måste allting alltid vara svart eller vitt? Kan det inte bara få vara grått ibland? Sådär mittemellan? Jag är så trött på att kämpa mig uppåt för att sen falla ner i världens fart. Kan jag inte bara få må lagom bra alltid istället för att ibland må bäst men oftast sämst. Jag orkar inte med dom här pendlingarna mer. Det känns som att det kvittar vad jag gör så blir det inte bättre. Och minsta förändring skrämmer mig och gör allt tusen gånger värre. Idag är INGEN bra dag!