ciliija -

150121

Publicerat 2015-01-21 09:38:29 i Vardag

God morgon alla fina.

Nu har jag haft bröst i lite mindre än 2 dygn och jag mår oförskämt bra.

Jag är lite om kring brösten och har svårt att röra mina armar pga stygnen i armhålan men annars mår jag så mycket bättre än vad jag trodde att jag skulle göra.

Jag hade räknat med att ligga utslagen och vrida mig av plågsamma smärtor men lucky me så verkar jag slippa det.

Har sovit sittandes i 2 nätter så längtar efter att få ligga ner i en bekväm säng istället för sittandes i soffan men det får vänta ett par nätter till.

Ni är många som frågat och säkert ännu fler som undrar utan att fråga hur mycket jag har i osv så jag tänkte berätta det för er.

Jag har lagt i 440 cc, högprofil bakom bröstmuskeln.

Jag känner mig flottig och svullen men detr tydligen inget ovanligt när man går på smärtstillande och knappt rör sig om dagarna.

Jag hade gärna slängt upp en bild för att visa er hur det ser ut men det får vänta till svullnaden har lagt sig och min stackars kropp har fått sig en välbehövlig dusch.

Direktlänk, 2 Kommentarer

Kommentarer

Madeleine

Hej :)

Skönt att allt gått bra och att du mår bra! Jag är i samma sits funderat på en operation i flera år! Vill verkligen bli kvinnligare! Har en son på 1 år och 1 månad nu och vill helst om jag nu vågar göra det i mars typ. Min fråga till dig är funkar det med ett sådant litet barn hemma tror du? Eller är man helt handikappad? Tänker med lyft osv? Efter graviditeten har jag även blivit livrädd! För att sövas och framför allt alla komplikationer med blödningar osv :( är så rädd att allt ska gå fel! Vart opererade du dig?

Visst är det individuellt men du kunde fortfarande vara en "bra" mamma? Vill ju inte bli helt off känner jag. Så rädd för smärtan att den ska bara olidlig men klarade att föda utan någon smärtlindring :) min man har tänkt vara hemma 3-4 dagar fixar man resten själv sem tror du?

Mvh Madeleine

Svar: Hej ☺️
Jag har inte kunnat bära Melissa och gör det fortfarande inte men hon är ju 2,5 och behöver egentligen aldrig bli buren. Barn förstår mer än vi tror. Jag har förklarat för Melissa att mamma har ont och visat henne "bandaget" så hon har varit väldigt försiktig.
Daniel har fått ta mycket av ansvaret men det är ju bara en kort period.
Jag förstår din rädsla och jag va själv livrädd och hade en fruktansvärd dödsångest men nu i efterhand är jag så extremt glad att jag gjorde det.
Jag opererade mig på citadell kliniken i Landskrona.

Det är som du sa individuellt och beror säkert lite på hur mycket smärtlindring du går på. Jag gick bara på alvedon så jag va klar så att säga men kunde inte vara fysisk. Utan fick nöja mig med att prata med henne.
Jag va inställd på olidlig smärta men kan helt ärligt säga att det aldrig ens kom i närheten av vad jag förväntade mig. Visst det gjorde ont men jag klarade det. Och jag är ganska gnällig när det gäller smärta i vanliga fall.
Jag hade hjälp med hämtning och lämning på dagis första veckan. Sista veckan lämnade Daniel innan jobb och sen hämtade jag och va själv med henne ett par timmar. Och det har funkat bra. Som sagt har jag inte kunnat leka som vanligt men Melissa verkar inte lida. Idag är det 2 veckor sen jag opererades och idag va jag själv med henne på lekplatsen och det va inga som helst problem. Men första veckan tror jag hade varit skönt för dig om din man stanna hemma.

Jag va som sagt jätterädd men jag är så himla glad att jag gjort det. Trots svullnader och den absolut osexigaste bh-n i världen är jag så nöjd. Äntligen har jag former och kan bära upp en tröja så jag säger: kör! 😘

Ciliija

2015-02-02 @ 17:12:39

Madeleine

Tack för svaren :) ja problemet är att han är väldigt mkt för att bli buren han kan gå men vill ofta upp för att se och vara med. Hur länge ska man avstå från att bära?

Svar: Så lite så 😌 tack själv. Jag vet inte exakt tyvärr. Vet att man ska undvika lyft de första 4 veckorna men vet faktiskt inte när det blir okej.

Ciliija

2015-02-02 @ 18:44:48

Trackback

150121

Kommentera inlägget här:

ciliija