Dagen efter ett benpass

Man kan ju tycka att jag borde lärt mig och även att jag borde vara van men frågan är om man någonsin vänjer sig vid den sjuka smärtan man har dagen efter ett benpass med Daniel?
Dag 2 ska vi inte ens prata om!!
I lite mer än 1 månads tid har jag kört alla mina benpass med D och fast jag inte vant mig så har jag iaf lärt mig något. 
Det är faktiskt inte lönt att gnälla. 
Han kommer tvinga mig göra de där förbannade knäböjen VARJE gång. Han kommer inte låta mig mygla. Och svordomar biter inte på honom. 
Hur mycket jag än må avsky honom för stunden så kommer jag troligtvis tacka honom i framtiden. 

Såhär svullna och ömma (okej man ser inte hur ont jag har) är mina ben idag. 








Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0